100. Färdig!

Vi är framme!

Detta är det hundrade och sista inlägget i utmaningen blogg100, som har gått ut på att blogga varje dag. Det har varit mycket lärorikt att använda en stund varje dag för att blogga.

Det har blivit många olika ämnen och former. Särskilt populära blev inläggen om att vara pappa, familjen, mansplaining, att hålla huvudet kallt trots terrorismen och onyttig vegomat.

Vad har jag då lärt mig av att blogga varje dag?

1. Det krävs vilja för att fullfölja. Vissa dagar skrev texten sig själv, andra gånger fick jag slita och pressa mig för att få ur mig nåt över huvud taget.

2. Trägen vinner. Att behöva formulera mig varje dag har stärkt mitt språk och det går mycket fortare nu än innan att sätta ord på tankar och strukturera upp tänkandet i text.

3. Det är inte alltid det viktiga, komplicerade och välskrivna som slår. Ofta blev jag förvånad över att mina genomarbetade texter inte fick alls lika bra spridning som de enklare, mer snabbskrivna inläggen.

4. Mycket beror på publiceringstid. Om du vill bli läst – se till att publicera när folk läser. Inlägg mitt i natten får självklart inte så många läsare. Eftermiddagen funkar bättre.

5. Det är roligt. Ofta har jag lärt mig nya saker och blivit glad för er feedback när jag pratat med er läsare i kommentarsfältet och ännu mer när jag träffat er fysiskt.

Till sist: Ett stort tack till er alla som läst, gillat och kommenterat. Det har varit gott att göra det här och det är skönt att äntligen vara i mål. Nu kommer en lugnare tid med mindre bloggande. Lämna gärna en kommentar om vad du tyckt om bloggandet 🙂 Ta hand om er och ha en bra sommar!

99. Vattenbrist

Det regnar. Normalt brukar jag bli småsur över det. Opraktiskt är det ju att klä på sig extra mycket.
Men senaste tiden har jag istället blivit tacksam över regnet.

Vattnet kommer ju ur kranen och tar aldrig slut. Så är jag uppvuxen. Det är en självklarhet, något jag tagit för givet. Men snart står vi kanske inför brist. Förra sommaren var den torraste på 40 år. Om detta fortsätter kan det få oerhörda konsekvenser: minskade skördar, dålig tillgång till dricksvatten.

För några veckor sedan larmade myndigheterna om att vi kan ha vattenbrist i stora delar av Sverige i sommar om det inte regnar tillräckligt. https://www.krisinformation.se/…/vattenbrist-hotar-stora-de…

Klimatuppvärmningen kan ge oss ännu torrare somrar framöver. Vi behöver tänka annorlunda kring hur vi använder vatten och göra rejäla saker för att stoppa klimatförändringarna. Jag är tacksam för regnet, men tacksamhet räcker inte långt när vattnet sinar. Vi behöver anpassa vårt samhälle för att bättre klara av situationer som denna och sluta behandla jorden som en oändlig källa.

Detta är inlägg 99 av 100 i utmaningen blogg100, som går ut på att blogga varje dag.

98. 🇸🇪

Jag är glad över att ha turen att vara född i Sverige och i denna tid. Det är mycket som är fantastiskt: Vi har fri sjukvård, utbildning, demokrati, rättsstat, ordning och reda, med mera med mera.

Det är resultatet av människors hårda arbete, av reformer istället för revolution, av kärlek och tillit till både våra nära och främlingar. Sverige och de nordiska länderna sticker ut internationellt eftersom människor litar på både vänner och främlingar i högre utsträckning än i andra länder. Det är värt att fira.

Nationalism kan också handla om att stänga in sig, stänga ute andra och i värsta fall vara grogrund för rasism och etnisk rensning. Nån har sagt att ”Nationalism är att vara stolt över saker du inte gjort och hata folk du inte träffat”. Därför gillar jag den svenskt ljumma och skeptiska inställningen till flaggviftande och firande. Det blir inte så svulstigt när vi firar, det blir lite halvmesigt lagom. Fint, tycker jag.

Allt som gör Sverige sämre – låt oss bekämpa det och skapa nåt bättre.

Allt vi gillar med Sverige – låt oss hylla det och arbeta för att det ska finnas kvar och utvecklas.

Bilden är tagen vid vårt landställe Åkra i Uppland för några år sen.

Detta är inlägg 98 av 100 i utmaningen blogg100, som går ut på att blogga varje dag.

97. Förväntningssamhället

Ikväll släppte Apple nya produkter. En av sakerna de lanserade kommer att finnas att köpa först i december.
Folket på lanseringen jublade alltså över en pryl som ingen kommer få använda ordentligt på över ett halvår.

Varför då?
För att vi lever i förväntningssamhället.
Vi gillar tanken på att vi i framtiden kommer att få tillgång till mer fantastiska saker, bli lyckligare genom de saker vi kommer att uppleva och konsumera. Les beaux jours sont devant nous – Det är underbara dagar framför oss.

Rockstar-ekonomen Micael Dahlén beskriver fenomenet i sin bok ”Nextopia”. Vi vill alltid ha nästa heta grej, svårtillgänglighet gör saker mer attraktiva. Om den inte ens går att köpa än är det ännu bättre, för då kan vi gå runt och föreställa oss hur lyckliga vi kommer att bli när vi väl får se filmen, äta maten eller lyssna på musiken med högtalaren.

Dahlén menar att vi lever i något han kallar för ”somhelst-samhället”. Det betyder att det mesta är tillgängligt överallt, för alla (som kan betala) hela tiden. Det som då blir eftertraktat är det svårtillgängliga, som vi kan ladda med våra drömmar och visioner om ett rikare liv.

Intresset för den svårtillgängliga saken minskar drastiskt så snart den blir tillgänglig. Vi tycks mest fascinerade och betalningsvilliga för det exklusiva och svårtillgängliga. Så när sakerna väl finns tillgängliga, minskar vårt intresse. Själva upplevelsen eller produkten blir snart ointressant och kan inte leva upp till alla våra förväntningar på den. Vi börjar jaga nästa kommande pryl eller upplevelse istället.

Nextopia är en spännande bok med många roliga och tankeväckande insikter om vår samtid, den rekommenderas varmt.

Detta är inlägg 97 av 100 i utmaningen blogg100, som går ut på att blogga varje dag.

96. Andetankar

Nu är det pingst. Kyrkans födelse.
Ibland flyter livet på ovanligt bra, vi går helt in i en uppgift och känner oss uppslukade av den. Tid och rum försvinner, vi har flyt.
Ibland känns allting segt och inget funkar som det ska. Sen plötsligt spricker molnen upp och solen tittar fram. Mitt i hopplösheten tänds ett hopp. Saker verkar möjliga igen.

Då är det den Helige Ande som verkar. Överallt där människor lever, där finns Guds ande. Kalla det flyt, flow, inspiration (visste du förresten att ”inspiration” kommer av latinets ”spiritus” = Ande?), kärt barn har många namn.

När livets skönhet och världen förundrar dig, då tror jag att det är Anden och ingen annan som är framme.

Detta är inlägg 96 av 100 i utmaningen blogg100, som går ut på att blogga varje dag.

95. Taizé

När jag var 17 åkte jag till en liten by i Frankrike för första gången. Efter trettio timmar i en buss var vi framme på ett stort fält. I min ryggsäck hade mjölkchokladen smält och svetten rann från pannan.

Kyrkklockorna ringde tre gånger om dagen och från alla håll strömmade folk in i den gigantiska kyrkan. Där inne satt folk på heltäckningsmatta, med blicken riktad mot de orange seglen vid altaret. Mitt ibland oss satt några män i vita klädnader. Det var gemenskapens bröder, som valt att leva sina liv där, som konkreta lärjungar till Jesus.

Dagarna gick med diskussioner om livet i smågruppsträffar, att hjälpa till med det praktiska arbetet och snacka med folk från hela världen.

I många år återkom jag varje sommar och ett år stannade jag i åtta veckor.

Taizé är en plats där jag kan samla mig, vända mig till Gud och reflektera över livet på djupet tillsammans med andra med samma längtan. Där har jag träffat många vänner och funnit kärlek, mening och riktning i de många uppriktiga mötena. Taizé har lärt mig att fokusera på det enkla och centrala i tron.

För det är jag evigt tacksam och därför är jag väldigt glad för att ikväll ha fått fira gudstjänst i Taizéanda tillsammans med alla på Världens Fest och några Taizébröder.

”Där barmhärtighet och kärlek är, där är också Gud”.

Detta är inlägg 95 av 100 i utmaningen blogg100, som går ut på att blogga varje dag.

94. Cykla! 🚲

Till affären, jobbet, vännerna, familjen.
För motionen, tiden, smidigheten.
Liggande, framåtlutad, bakåtlutad.

Cykeln är ett fantastiskt redskap och en frihetssymbol. Nästan alla kan ta sig långt på två hjul nästan gratis. Det är värt att uppmärksamma och bygga politik utifrån.

Cykeln är för alla åldrar och sorters människor. Den är utsläppsfri och tar liten plats.

I vardagen cyklar jag till affären och på ärenden. För träning har jag tillgång till en racer, för praktiska resor en hybrid. För utflykter med Signe har jag en cykelvagn att hänga på bakom.

För några somrar sen cyklade Hannah och jag till Blekinge från Stockholm på semestern. Det var en oförglömlig vecka av sol, svett och stenhårda muskler.

Detta är inlägg 94 av 100 i utmaningen blogg100, som går ut på att blogga varje dag.

92. USA lämnar klimatavtal, förstör mest för sig själva

Det verkar riktigt illa att Trump nu försöker backa in i framtiden genom att göra det lättare att elda kol och olja. Det land som tidigare med självklarhet kallades den fria världens ledare struntar i ett av världens viktigaste avtal.

Men det är inte så illa som det ser ut.
Det är som Livija Ginters säger troligt att USA förlorar på att lämna avtalet. Deras ekonomi lär krympa när andra länder blir ledande i energisektorn. Och för miljön är skadan redan skedd genom budgetnedskärningarna till NOAA och EPA (ung. motsv. SMHI, Naturvårdsverket).

På sätt och vis kan man säga att Trump redan när han blev vald gjorde försämringen, eftersom han lovat att strunta i klimatet och Parisavtalet bygger på ländernas frivilliga åtgärder och åtaganden, var och en hos sig.

Jag är, precis som Pontus Hummelman inte så oroad i det långa loppet. Han skriver på twitter: ”The long game: Trump och USAs ekonomi kraschar under mandatperioden. Nästa val väljs en sansad demokrat. Och USA är tillbaka i Parisavtalet.”

Riksdagsledamoten Anders Schröder (MP) föreslår redan klimattullar mot USA och det är inte helt osannolikt. Världssamfundet brukar bestraffa de som ställer sig utanför globala ordningar (t ex skaffar sig kärnvapen eller invaderar andra länder), det skulle kunna bli likadant här. Då skulle amerikanska varor bli dyrare och USA förlora handelsintäkter.

Vi ska också komma ihåg att USA är en federal republik. Det innebär att delstaterna har ganska stora möjligheter att fortsätta driva progressiv klimatpolitik, trots pajaskonsterna från Vita huset. Vi har redan sett den svenska klimatministern Isabella Lövin teckna ett separat klimatavtal med Kalifornien, kanske kommer mer i samma stil framöver.

EU och Kina har också idag gått ut och sagt att USA:s besked bara kommer göra att de arbetar ännu hårdare för klimatet.

Ryktena om Parisavtalets död är betydligt överdrivna. Tvärtom, skulle USA:s avhopp faktiskt kunna bli en energiboost till avtalet.

Läs mer om avhoppet här: http://supermiljobloggen.se/…/20…/05/usa-lamnar-parisavtalet

Detta är inlägg 92 av 100 i utmaningen blogg100, som går ut på att blogga varje dag.

91. Pappahumor

18765959_10155134109310708_9203925206037361108_n

Jag gillar ordvitsar. Har alltid varit fascinerad av ordvändningar, att använda språket på oväntade dubbeltydiga sätt.
Om du är som mig kan du gå med i ”Vi som gillar ordvitsar” på Facebook och följa detta konto på twitter.
Av nån outgrundlig anledning tycks folk inte vara så stolta över sitt ordvits-intresse. Det är inte kreddigt att vända på ord. Det kan det gott få bli.

Detta är inlägg 91 av 100 i utmaningen blogg100, som går ut på att blogga varje dag