Varje dag passerar jag dessa betongklumpar på väg till skolan, jobbet, Linnea och allt annat som kräver färd i kommunaltrafiken.
På senare tid har jag börjat välja på vilken sida om betongklumpen jag ska gå. Olika dagar väljer jag olika sida. Detta kanske borde avfärdas som en tvångstanke, men för mig är det en tankeställare, en påminnelse om att vi alltid har ett val. Dessa val är värda att minnas, för de kan bli mycket betydelsefulla senare. Det kanske inte gäller betongklumparna, men de är bara en symbol för nånting större.
