Liv

Efter uppehåll och lugn (och sjukdom) är jag åter på banan.
LIV
Nu är det flera bollar i luften igen. Om mindre än ett dygn är jag i allra högsta grad konfirmandledare igen, ute på Finnåker. Det var länge sen jag var där sist. Det ska bli trevligt.

Jag kom tillbaka till skolan idag, efter diverse studiedagar, sjukdom och annat. Så det är mycket på den fronten också.

Sen har jag lekt genom att installera xubuntu (linux) på en gammal bärbar. Den åker med i helgen, utifall att jag får en chans att skriva något.

Men bäst av allt som har hänt på sistonde var igår. Linnea ordnade världens mest romantiska alla hjärtans dag men skumbad, massage och restaurangmiddag. Tjusigt värre. En massa digitala pussar till henne!

Nånstans, mitt i allt görande och fixande, finns ändå en frid. Ett lugn, som bär mig. Jag tänker då och då på det min psykologilärare sa på en lektion:

Livet är meningslöst

Detta är ingen dyster syn, utan en fantastisk frigörelse. Man behöver inte kämpa efter pengar, framgång och största villan. För sådan lycka är konstruerad. Det enda man behöver är att leva.

LIV.

Nyhetens behag


När någonting nytt ska köpas in eller andra matriella förändringar kommer, väntar jag med spänning på det nya.
Det nya som ska förändra allt.
Det nya som ska göra mig lyckligare, bättre och smidigare.
Som om alla nya prylar skulle göra mig lyckligare.
Som om de skulle lösa alla problem.

Nej, den enda problemlösaren är jag själv och glädjen bor inte i prylarna.
Idag har vi fått snabbare bredband och viasat guld med femtio tv-kanaler.
Och jag fortsätter inbilla mig att det ska göra mig lycklig.